Andreas Mattsson - Popaganda - 27 maj

Inleder akustiskt, vackert med slide. Stilla som en söndagmorgon. Golfapplåder utan jubel. Man borde vara bakfull, trött och sliten. Ligga i gräset och lapa lite sol. Det är svårt med tidiga spelningar. Vilken funktion fyller de? Kanske roligt för många att få se sin favorit, men hur bra blir det? Man kan inte klandra arrangören heller, det är ju bra att så många band som möjligt får spela och då måste även tidiga timmar nyttjas. Stilig i kyrkebästa kostym: "Jag står och tittar på klockan. Jag är inte uttråkad, men jag har glömt att ta tid tror jag. Det ser bra ut". Enda låten som lyfter är sista låten "Metal sky". Tack vare det furiösa slutet, med utflippad lap-top och stormande trummor, förmedlas en känsla av här och nu. Den live-känsla som saknats under i stort sett hela setet.

Lika tråkigt fåordig var konserten. Det finns ingen anledning att se >>Andreas Mattsson<< live när låtarna är exakt lika bra hemma i favoritfåtöljen.