MEW - Popaganda - 25 maj

Så var det då äntligen dags att få se >>MEW<< igen. Har jag längtat? Ja, men kanske inte så mycket som jag hade trott. Efter den utsålda och smått magiska konserten på MONDO i höstas gick jag med en svår abstinens i en dryg månad. Det gick inte en dag utan att jag var tvungen att lyssna på något MEW-spår. Nu, ett drygt halvår senare, har jag fått lite mer distans och är kanske något mätt, där jag står framför popagandas stora scen. Vi är många nu. Det känns som att majoriteten av festivalbesökarna trängt sig fram för att bevittna denna första festivaldags huvudattraktion.

Silas, vilket underbart passande namn, stampar igång den karakteristiskt raka tunga baskaggen som ges så stor plats i >>MEWs<< musik. De mest hängivna fansen, nära scen, har redan efter en takt förstått att det är senaste skivans mest direkta hit "Special" som kommer att inleda. Första halvan av konserten står jag mest och njuter av musiken och deras underbart tunga sound. Men det är något som fattas. Jag har konserten på MONDO att jämföra med och de är inte i närheten av fånga mig så som de gjorde då. De har visserligen iskalla vindar, den ljusa försommarkvällen och en inledningsvis sviktande sånginsats från Jonas Bjerre att kämpa emot. Och trägen vinner. I takt med att solen går ner någonstans bakom molntäcket och mörkret lägger sig, förflyttas mitt fokus från musiken till att uppslukas av de perfekt synkade animationerna, och jag har åter trätt in i >>MEWs<< värld.

Tidigare recensioner:
MEW - Arenan - 20 mars
MEW - MONDO - 8 okt